13 april 2017

Om att hantera oväntade situationer

Igår kom jag, efter mycket om och men, äntligen hem till Dalarna.
Det hela började med att jag bokade ett tåg med avgångstid 05.06, vilket ju är en dårskap i sig det är jag fullt medveten om, men jag var vid gott mod och tänkte att jag kan sova på tåget och köpa extra gott kaffe som tröst.

När jag kommer hem och har packat och jobbat undan och klockan är närmare tolv på natten så tänker jag i lugn och ro att jag ska titta vilken tid spårvagnen mot tågstationen går innan jag lägger mig och sover fyra (4) goda timmars sömn.

Nu kanske ni undrar om det går några spårvagnar vid klockan 04 på morgonen i Göteborg? Jag kan meddela att så är icke fallet. Noll. Inga spårvagnar går när jag ska åka till tåget. Jag söker från olika hållplatser, men nej. Noll.
Jag känner hur modet sakta börjar sjunka. Inser att jag kommer behöver gå till stationen klockan 04 och därmed stiga upp 03.30. Kanske inte är så farligt egentligen, men ute är det livets ovädersafton  pga Göteborg och regnet vräker ner. Jag är trött och mitt huvud värker.
Känner att mitt tålamod ej räcker till för detta, att jag har jobbat för mycket under våren och att jag bara vill åka lite jävla kollektivt ohemult tidigt i Sveriges andra största stad. Men nej. Det går tydligen inte.

Gör det enda rätta när man är lite lätt dramatisk lagd, som jag. Grinar.

Förbannar mig själv för att jag trodde att det gick att åka spårvagn klockan 04. Förbannar Västtrafik för att dom inte kör nattrafik. Förbannar havet och regnet och vinden och vädret för att det ska vara så jävla dåligt och kallt just idag. Förbannar min packning som är för tung. Förbannar klockan som går så himla fort helt plötsligt och minskar min sovtid i rasande tempo.
Hittar på en lång ramsa av väl valda svordomar och könsord och går och lägger mig.

Vaknar upp tre timmar senare. Det regnar fortfarande. Är skitarg och på mitt värsta och ocharmigaste humör. Får välbehövlig hjälp att inse att det bara är att ringa en taxi. Taxi. Har väl typ åkt taxi tre gånger i hela mitt liv och hade inte med det på kartan ö v e r h u v u d t a g e t. Taxi.

100 spänn och 15 minuter senare är jag på Centralen. Torr och med packningen hel och ren.
Jaha. Känns ju onekligen ovärdigt att ha rivit upp land och stad bara fyra timmar tidigare... men sån är jag, som sagt. Lätt dramatisk.

Kom hem till Malung runt lunchtid, hoppade rakt ner i underställ och varm tröja och tvärsomnade av utmattning.

Nu ska jag andas fjälluft i några dagar innan jag börjar planera resan hem...



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar